En digital terrängmodell kan vara ett av de viktigaste underlagen i ett bygg- eller anläggningsprojekt. Den används bland annat för projektering, maskinstyrning, mängdberäkning och planering av markarbeten. Men modellen är bara så tillförlitlig som informationen den bygger på. Fel i underlaget kan därför följa med hela vägen ut i produktionen.

Vanliga fel i digitala terrängmodeller handlar inte alltid om stora eller uppenbara avvikelser. Det kan vara en felaktig höjd, en missad brytlinje, fel koordinatsystem eller en gammal modellversion. Problemet är att små fel i den digitala modellen kan få stora praktiska konsekvenser när grävmaskinen börjar arbeta efter den.

Vad är en digital terrängmodell?

En digital terrängmodell är en tredimensionell representation av markens eller en projekterad ytas form. Modellen beskriver framför allt höjder och lutningar och byggs normalt upp av inmätta punkter, linjer och ytor som tillsammans skapar en digital representation av terrängen.

I bygg- och anläggningsprojekt kan modellen exempelvis beskriva befintlig mark, schaktbotten, terrass, vägöverbyggnad, slänter eller en färdig projekterad yta.

Terrängmodellen kan sedan användas i projektering eller föras över till entreprenadmaskinernas maskinstyrningssystem. Trigo arbetar med hela kedjan från modellframställning och dataleverans till anpassning av maskinfiler, installation, kontroll och felsökning.

Det gör kvaliteten på modellen avgörande. Maskinen tolkar underlaget den får – inte vad projektören eller arbetsledaren egentligen menade.

Hur skapas en digital terrängmodell?

Utgångspunkten är tillförlitliga mätdata. Data kan exempelvis samlas in genom traditionell inmätning med totalstation eller GNSS, genom 3D-skanning eller med hjälp av drönare.

Vid drönarmätning kan fotogrammetri och 3D-modellering användas för att skapa detaljerade terrängmodeller över större områden. Trigo använder bland annat drönarmätning för terrängmodeller och kartunderlag inför projektering samt för volymberäkningar och produktionsuppföljning.

Mätinformationen bearbetas därefter till en sammanhängande yta. Här behöver relevanta höjdpunkter, brytlinjer, slänter, vägkanter och andra förändringar i terrängen representeras korrekt. Modellen behöver dessutom vara anpassad efter vad den faktiskt ska användas till.

Det är i den här kedjan som många vanliga fel i digitala terrängmodeller kan uppstå.

Vanliga fel i digitala terrängmodeller

Felaktigt eller bristfälligt mätunderlag

Om grunddata innehåller fel kommer dessa normalt att följa med in i modellen. För få mätpunkter kan exempelvis göra att verkliga variationer i terrängen inte fångas upp. Även felaktiga höjder eller dåligt definierade objekt kan skapa en missvisande yta.

Det är därför kvalitetssäkrad inmätning är en viktig grund för en tillförlitlig terrängmodell.

Saknade eller felaktiga brytlinjer

Brytlinjer används för att beskriva tydliga förändringar i terrängen, exempelvis släntkrön, släntfot, diken och vägkanter. Om en viktig brytlinje saknas kan trianguleringen skapa en yta som matematiskt hänger ihop men som inte motsvarar verkligheten eller projekteringen.

Det här är ett typexempel på vanliga fel i digitala terrängmodeller som kan vara svåra att upptäcka om modellen endast granskas översiktligt.

Fel koordinat- eller höjdsystem

En modell kan vara korrekt uppbyggd men ändå hamna fel om den används med fel koordinat- eller höjdsystem. I produktionen kan resultatet bli systematiska avvikelser i både plan och höjd.

Kontroll av koordinatsystem, höjdsystem och projektets referenser behöver därför göras innan modellen tas i bruk.

Fel version används i produktionen

I större projekt förändras modeller kontinuerligt. Nya projekteringsunderlag, ändrade höjder eller justerade konstruktioner innebär att produktionen måste ha tillgång till rätt version.

Trigo använder bland annat Infrakit för att hantera och distribuera maskinstyrningsdata och uppdaterade modeller i större entreprenader. Syftet är att projektledning, mättekniker och maskinförare ska kunna arbeta med aktuellt underlag.

Otillräcklig kontroll av modellen

En terrängmodell bör inte betraktas som färdig bara för att filen går att öppna i maskinen. Geometri, höjder, triangulering, begränsningslinjer och övergångar behöver granskas.På Trigo ingår egenkontroller, dubbelkontroller och mätverifiering som delar av kvalitetssäkringen i mätarbetet.

Konsekvenser av felaktiga digitala terrängmodeller i produktionen

När vanliga fel i digitala terrängmodeller inte upptäcks innan produktionen startar kan konsekvenserna bli betydligt större än själva modellfelet.

En felaktig schaktbotten kan innebära att maskinen gräver för djupt eller för grunt. En felaktig slänt kan behöva göras om. Felaktiga ytor kan dessutom påverka mängd- och volymberäkningar och därmed både materialbehov och kostnadsuppföljning.

I praktiken kan felaktiga modeller leda till:

  • omarbete och extra maskintid
  • felaktiga schakt- och fyllnadsmängder
  • onödig materialförbrukning
  • produktionsstopp
  • avvikelser mot projekterade höjder
  • mer kontrollmätning och efterjustering
  • ökade kostnader och förseningar.

Maskinstyrning med korrekt data kan däremot bidra till högre precision och minska behovet av efterjusteringar.

Så undviks vanliga fel i digitala terrängmodeller

Det viktigaste är att se terrängmodellen som en del av projektets mättekniska kvalitetssäkring – inte bara som en fil som ska levereras till en maskin.

Rätt mätunderlag, korrekt modellering, tydlig versionshantering och löpande kontroll behöver hänga ihop. Modellen bör också verifieras mot ritningar, tekniska krav och verkliga kontrollpunkter innan den används i produktionen.

På så sätt kan vanliga fel i digitala terrängmodeller upptäckas digitalt i stället för ute på arbetsplatsen. Det ger bättre förutsättningar för en produktion där maskinförare, arbetsledning och mättekniker arbetar utifrån samma korrekta underlag.

En bra terrängmodell handlar i slutändan inte bara om rätt punkter och höjder. Den ska fungera när digital information blir verklighet ute i produktionen.

Vanliga frågor om digitala terrängmodeller

Vad används en digital terrängmodell till?
Den används bland annat för projektering, maskinstyrning, mängdberäkning, planering och uppföljning av mark- och anläggningsarbeten.

Hur vet man att en terrängmodell är korrekt?
Modellen bör kvalitetssäkras genom kontroll av bland annat mätunderlag, höjder, koordinatsystem, geometri, brytlinjer och triangulering samt vid behov verifieras genom kontrollmätning.

Kan en felaktig terrängmodell påverka maskinstyrningen?
Ja. Maskinstyrningssystemet arbetar efter den information som finns i modellen. Felaktiga höjder eller geometrier kan därför direkt påverka hur arbetet utförs.

Kan terrängmodeller skapas med drönare?
Ja. Genom drönarmätning och fotogrammetri kan detaljerade 3D-underlag och terrängmodeller tas fram över stora områden.